fredag 21 maj 2010

Tar Paus Den Här Helgen





Ni är hjärtligt välkomna att skriva en kommentar om ni känner för det!
Men just nu kan man bara kommentera
genom att klicka på klockslagetför inlägget.
Felet är under utredning





Hej Alla Bloggvänner och Alla Ni andra
Tänker ta en paus den här helgen och bara ägna mig åt mitt hem och min man.
Det har hänt massor i mitt liv den senaste tiden. Men bara positiva saker.

Jag behöver nu tid för mig själv och känner att jag för första gången är värd det.
Men jag kommer tillbaka, lita på det. Men just nu prioriterar jag mitt liv
och behöver en paus från alla min andra ambitioner.

Min man fick bestämma musiken:)


Stevie Ray Vaughan - Lookin' Out the Window



Ha en helt underbar Helg!

Kramar Helena

4 kommentarer:

anette sa...

Vill önska dig och din man en underbar helg, och njut varandra..kram min vän

Klimakteriehäxan sa...

Hoppas din helg blivit bra!
Nu har jag ÄNTLIGEN tackat för awarden på min blogg!

Tina sa...

Hej goding!!!
Det tycker jag du gjorde helt rätt i!!!
Datorn tar så mycket tid!!!
Hoppas ni fick en underbar helg.
Önskar dig oxå en fin Måndag!
Varm kram Tina

Sfinxen46 sa...

anette:
Tack vännen, det har vi haft!
Sor Kram till Dig:)



Klimakteriehäxan:
Tack Kära vän! Vår helg var helt fantastisk:) Tu behöver inte tacka, det är bara att ta emot. Sen är det helt frivilligt, om man vill fortsätta, att skicka Awarden. Inget tvång alls.
Många Kramar till Dig:)



Tina:
Tack snälla vän! Ja Vi fick det:) Ja ibland kan det bli för mycket, särskilt i början, när man hittat något som är så roligt, som det här.

Det var allt det här, som fick mig att vilja börja leva igen. Det började på Facebook. Och hade jag inte haft Er då, som stöttade mig så mycket, fast Ni kanske inte visste om det, Då vete Gudarna var jag hade varit idag.

Tack för att Du fanns där för mig Tina. Och även för att du finns här, för mig nu idag. Är så glad över det och över ALLA andra Blogg vänner som jag fått, så Ni kan inte ana.

Jag hade planerat den här helgen ett bra tag i förväg, därför att jag visste vad som komma skulle. Jag hade förvarnat min man, som förstod och jag hade berättat för honom, vad jag skulle komma att behöva för stöd och han förstod.

Han har funnits vid min sida hela tiden och har han varit ute och jag har känt att jag behövt honom, så har han släppt allt och kommit hem, just bara för att jag behövde en människa vid min sida. Så den här gången, för första gången i mitt liv, hade jag någon vid min sida så att jag tryggt, kunde gå igenom vad jag gjorde.

Jag fick ett planerat sammanbrott, hamnade i en Kris, men den här gången kom jag ut HEL, på andra sidan och det har jag aldrig förut gjort.'´

Jag tror jag har gått igenom det mesta som hänt under mina sista 25 år och min ryggsäck är nu lätt, ja den är tom. Fast ibland emellan åt kan jag känna mig lite skör och då säger jag det till min man, som då tar hand om mig, bäddar ner mig och ser till att jag får vila.

Fast för det mesta så känner jag mig stark och det känns som om jag blir starkare och starkare för varje timme. Men ibland kan det komma upp tankar över orättvisor i samhället och då måste jag omedelbart, skriva ner vad jag tänker och tycker om det. Det hjälper.

Vissa brev har jag inte skickat men andra har jag skickat iväg. Men inte samma dag. Jag har noga läst igenom, vad jag skrivit och inte förrän jag känt, att "Det här kan jag stå för" Då först har jag sänt iväg breven.

Jag känner en enorm Frid inom mig just nu och jag är glad och lycklig över att få ha varit med på den resan genom livet som jag fått göra. Jag ångrar ingenting, för annars så skulle jag ju inte vara den personen, som jag är idag.

Jag har accepterat mig själv med alla fel och brister, som vi alla har, jag har förlåtit mig själv och även alla andra, som jag upplevt, tillfogat mig smärta, i livet, Döda, som levande.

Jag jobbade som vanligt i går kväll och det kändes bra. Idag är jag helt ledig och det känns också bra:) Ska på personalmöte i morgon bitti inför sommaren och allt känns bra.
Ja som du/Ni vet så har jag haft ett enorm behov av att uttrycka mig och det har jag fortfarande. Jag får se när nästa inlägg kommer, därför att jag har fortfarande lite att göra här hemma.

Men jag kommer tillbaka, det lovar jag.

Många Kramar till Dig Vännen