Varför Bloggar man? och hur det började för mig

Ja nu ställer jag en fråga som många med mig gjort, men jag tycker frågan är så intressant och undrar hur andra upplever sitt bloggande?

Har surfat runt bland några bloggar och ett svar var intressant, därför att det verkar stämma för mig . Något som hände mig för 24 år sedan ;) Länk till "hakke snackar" Sen finns det väldigt många olika orsaker till varför man Bloggar. Här är en annan länk till en Therese i Uppsala som berättar om när hon började blogga och varför.

Själv tycker jag det är roligt att få kontakt med så många människor i olika åldrar, så här på gamla dar. Det verkar heller inte vara så många i min ålder, som är intresserade av det här med datorer , i varjefall inte av mina vänner.  Men jag har faktiskt lyckats att övertala ett par arbetskamrater, som nu undrar hur de klarat sig utan dator förut, ja åtminstonde den ena, den andra har just tagit steget till att ha köpt en dator och går nu på kurs. Men hon är snart där hon med;)  och det är ju roligt tycker jag.

Själv har jag flyttat ifrån mina vänner mer och mer norrut med åren så kontakten blir då inte som den en gång var. En dag för ca ett år sedan så kände jag mig helt ensam i hela världen och trodde inte jag hade  några vänner kvar längre. Hade en vän som jag skrev sporadiskt till men hon bodde 12 mil ifrån mig och det hade inte blivit så mycket umgänge. När jag har jobbat och mina  lediga dagar har inträffat, har jag inte haft ork att vara social. Men när jag hade en svår period för ett år sedan ställde hon upp helt osjälviskt och  efter det föll det sig naturligtatt för oss båda att ta upp kontakten igen och det uppskattar jag verkligen. Sen en månad tillbaka har jag bloggat och har nu fått flera  blogg vänner som jag uppskattar och jag känner mig inte längre ensam;)

Jag vet presis när min skrivmani började.Det var 1986 en vanlig höst dag när jag öppnade min lilla Lanthandel på morgonen och skulle sätta ut löpsedlarna. På en av dem stod det "Kvinnor i 40 års åldern se upp". Artikeln handlade om att det var då man kunde få bröstcanser. Jag minns att jag blev alldeles kall.

Det hela började en högsommardag när alla ville ha Karré kotletter att grilla. Jag högg dem för hand och på kvällen hade jag väldigt ont i min högra arm och masserade mig under armen och kom då åt mitt bröst där jag kände en liten "suddig" knöl. Först tänkte jag att det var något jag fått av allt huggande. Kände lite på knölen då och då och tänkte att "överdriv nu inte som vanligt Helena , det är säker inte något farligt". Ja tiden gick och sommaren var över. Nu hade jag börjat känna på bröstet varje kväll och jämförde det med det andra. Men jag ville inte tro att det var något. Jag förträngde det helt.

När jag läst artikeln var det var som om ett ljus tändes och jag förstod direkt vad det var. Plötsligt var det som om något öppnade sig i min hjärna och jag fick tillgång till något som jag inte haft förut.

Det var efter det jag började skriva och kunde nu bara inte sluta. Men jag skrev allt i diktform till att börja med och på  dåligt julrim. Jag gömde mig bakom orden för jag vågade inte stå för allt jag skrev. På ett sätt ville jag bli förstådd, men på ett annat sätt så vågade jag inte riktigt stå för det jag skrev. Visste inte riktigt om det var sant eller inte? Var fick jag allt ifrån, undrade jag förundrad? Efteråt har jag konstaterat att jag hade fått tillgång till något som kallas Flow och hela mitt liv blev så småningom förändrat. En annan historia.

Nu har det blivit ett behov för mig att skriva och det om allt och om vad som helst. Har skrivit mycket för byrålådan under åren. Det mesta har blivit till dikter men inte alltid på rim numera. Jag tror också att vi alla eller många har ett behov att bli bekräftade på något plan. Har alltid tänkt att det måste finnas massor av liv som vore intressanta att läsa om. Har också alltid tyckt att verklighets baserad litteratur varit intressant att läsa. Idag finns möjligheten och det tycker jag är helt fantastiskt. Väldigt inressant att få ta del av alla Bloggar och att man gärna delar med sig av sitt liv.

Nu behöver man inte köpa dyra böcker längre, som man ändå inte har råd till;) och inte heller längre tid att läsa. Men har en bok om ifall att jag skulle få abstinens;) Har varit "bokgalen". Nu finns ju vännerna runt hörnet. Träffat på en sån vän jag inte sett på många många år och jag bara råkade springa på hennes blogg Hon är så uppfriskande att läsa. Önskar jag hade hennes vrede ibland och att jag kunde  uttrycka mig så lätt och ledigt. Orden bara flyter fram och ordförrådet tycks aldrig sina. Nu är hon min bloggvän. Ja sen är jag ju ett fan av änglar också om ni skulle ha missat det)