Dikten

 

 

 

Jag önskar alla andra
det bästa som jag vet.
Jag kan ju inte be för dem
i all min gudlöshet.
Men skulle jag försöka,
då tror jag att det kom:
"Låt inte någon finnas till,
som ingen tycker om!"

Om människor är ringa
och fattiga - än sen,
om bara de blir älskade,
åtminstone av en.
För rikedom och ära,
det låter kanske bra.
Men kärlek är i alla fall
det enda vi vill ha

Anna Greta Wide

Det var allt för idag från

 mitt lilla universum

Så drivs vi, vilsna själar....

Så drivs vi, vilsna själar, fram

från lägerbål till lägerbål,

vet ingenting om nästa rast

och ingenting om resans mål --

vet, att här växlar natt och dag,

tung kväll och väldig soluppgång,

och att vår resa än syns kort

och än för obarmhärtigt lång.

Jo, vi vet mer: en sömnlös natt

lyssnar vi tyst i hemlig skräck

in i vårt inre, till ett sorl

som av en underjordisk bäck

eller en snäckas svaga sus,

där ändå hela havet hörs,

och i vår bävan slutar vi

att fråga vilken väg vi förs.

Så drivs vi, vilsna själar, fram

från lägerbål till lägerbål,

vet ingenting om nästa rast

och ingenting om resans mål,

men känner att vårt hjärta dras

oemotståndligt utan val

in mot ett okänt hemmets hav,

som sorlar djupt i snäckans skal

Karin Boye

Hästar 0ch Dikt av Nils Ferlin

Ni är hjärtligt välkomna att skriva en kommentar om ni känner för det!

Men just nu kan man bara kommentera

genom att klicka på klockslagetför inlägget.

Felet är under utredning

HÄSTAR

Vad hästar har sorgsna ögon

bruna och aldrig blå-

vanliga arbetshästar

vem vet vad de tänker på?

Om en sömmerska öppnar ett fönster

och ger dem en sockerbit

Kan det hända de bultar med mulen

när de nästa gång kommer dit

Men de skrattar aldrig

De smålog ej åt Klumpfot-Klas

min barndoms Klumpfota-Klas

vilkens kinder blev röda

när man tog hans tenor för bas

Som gjorde sig köpstark och viktig

för stora ardenner ibland

att ögna på hon och tand

- Men hästar har ingen humor

inte det minsta grand

Nils Ferlin

Ja det var de här fina hästarna som jag fick stifta bekantskap med igår,

Lite smårädd stapplade jag in i hagen, men hade sällskap med,

 så jag var inte helt ensam. De kom fram och luktade på mig.

Men jag var inte speciellt intressant,

 inte ett enda litet bett,  kostade dom på¨sig.

Good Night

Dagen är släckt,

mörkret har väckt

stjärnor och kattor och slinkor;

fyllda av skarn,

slödder och flarn

sova polishus och finkor -

Barnet det skådar i drömmarnas brus

hur en ängel med lyktor går runt våra hus.

- Och ensam i kvällen den sena

jag slåss med en smäktande vals.

Och jag är ganska mager om bena,

tillika om armar och hals -

Jag har sålt mina visor till nöjesestrader,

och Gud må förlåta mej somliga rader,

ty jag är ganska mager om bena,

tillika om armar och hals.

Grämelsens son

i grammofon

sprattlar för Hans och för Greta.

Pajas - ack ja -

schajas - ack ja,

gott kan det vara att veta?

Skänk mej nu bara ett rimord på sol,

när jag redan har använt fiol och viol?

Ack ensam i kvällen den sena

jag slåss med en smäktande vals,

och jag är ganska mager om bena,

tillika om armar och hals -

Jag har ingenting alls här i världen att vinna,

och snart i min grop skola maskarna finna

att jag är ganska mager om bena,

tillika om armar och hals.

"Ferlin"

Jag minns

Jag minns

Jag minns bröstsockrets kantighet

i min munnhåla

Jag minns smaken från en
fem öres Dixi och
Rival kola

Jag minns en matiné

för sjuttifem öre

Där åt jag mitt bröstsocker
uppträtt
på ett snöre

Det var då
halv öres piaster
och violtabletter  
kunde köpas
på raster

Det var då

världen var ett under

och man föll i trance

över något litet,

långa stunder

Helena 2003

Häxprocess

1987

HÄXPROCESS

Ibland jag glåmig och hängig

hemma går

utan att ens dragit en kam

genom mitt hår.

Jag går där och tjurar

i mina egna tankar

och sparkar på dammtussar

när jag går där och vankar.

Från rum till rum jag vaggar

med tankar från förr.

utan att stänga

en endaste dörr.

Har du stång där bak?

jag då brukar få höra.

HA! Ja, han skulle bara veta

vad jag till påsk brukar göra.

Jag fortsätter min vandring

och allt tycks mej störa

och intet jävla dugg

av hemmets sysslor jag vill göra.

Ja, då har häxan i mig tagit över.

Det enda som kan hjälpa

kan ibland vara lite klöver.

Och då ut på stan en dag

jag löper

och nåt svart, häftigt klädesplagg

jag då mig köper.

I krigsmålning jag då mig klär.

Då är det allvar

för jag är sur och tvär.

Detta händer

en gång per månad.

Det har det länge gjort

så jag blir ej förvånad.

En del vill kalla det

PMS

Men jag vet att det är en

häxprocess

Mitt Jag

1988

MITT JAG

MITT

EGOTRIPPADE

JAG

SJÄLVFIXERAD

EGOISTISK

OANSVARIG

OPÅLITLIG

DUMDRISTIG

IDIOTISKT

OMÖJLIG

FANTASILÖST

INSNÖAD

HORRIBELT

UPPFORDRANDE

SKAMLÖST

KRÄVANDE

DEN

SJÄLVKLARA

RÄTTIGHETEN

ATT VÄLJA!

Sfinxen

När jag är svag

1988

NÄR JAG ÄR SVAG

Ibland är det svårt att på jorden vara

För det är så svårt att på alla

Orden svara

Det är som att försöka se i dimma

Då är det lättare att

Bara rimma

Jag döljer mig gärna bakom orden

Som om dom kom från

nån annan på jorden

Orden dom är mitt andra jag

Dom tar jag till när jag

Känner mig svag

När allting känns fel och inget

känns rätt

Då får jag plötsligt ett

Annat sätt

Då blir jag plötsligt stark

I orden

Då är jag ej längre

En i horden

Med pennan i handen jag blir

Så stor

Då är det den andra som i

Mej gror

Med pennan jag slåss för

Brinnande livet

Allting med den det blir då

Så givet

Allt känns då rätt

På alla de sätt

Sfinxen

Södagsbarn

1987

SÖNDAGSBARN

Söndags barn är lyckliga barn

min mor mig sa

ty jag föddes på en sådan dag.

Söndagen den 10 november 1946 kl 03.00 på Åland för 40 år sedan började jag att envist arbeta mig ut till livet.

Exakt på dagen och klockslaget 40 år senare, fast nu var det en måndag, genomgick jag samma värkande ångestfyllda väg och kl 03.00 föddes jag igen.

Men jag kunde fortfarande känna smärtan i tio timmar till

innan jag denna gång räddades till livet av en ung läkare på Tenerife i Puerto De La Crus på Hotel Marte våning 8 ensam och utlämnad åt hela den stora världen som den såg ut idag.

ELÄNDE, ELÄNDE, ELÄNDE vart jag mig i världen vände. Men denna gång som jag föddes lovade jag mig dyrt och heligt, att denna gång skulle jag leva ett bättre och sundare liv.

Inte slösa bort en sekund, minut, timme, dag, vecka, månad, år

på något oväsentligt, utan vara tacksam, glad och nöjd vad än livet hade i beredskap åt mig.  Men,,,

Sfinxen