Är Placeboeffekten ett mirakel?

Ja det handlar om vad som kan hända om man bryter fotleden
och måste hoppa på ett ben
Jo det benet svullnade upp till dubbel storlek
och ingen visste varför
och hur det är att tillbringa 12 timmar på ett akutintag

Idag är jag livrädd för att bryta något igen
vet nu konsekvensen

Ja igår så tillbringade jag dagen på Akuten på Akademiska, från kl 10 till 22! Jag hade en remiss som låg där och fick förtur till en början. Men efter lunch, kom det in en massa akutfall och de går givetvis före. På eftermiddagen var det så fullt att personalen började ringa in extra läkare, för de som skulle ha varit där på medicin, var nu alla på operation. Jag låg hela dagen precis bredvid receptionen och det blev aldrig långsamt.

Fast däremellan blev jag väl omhändertagen och vänligt bemött. Ja på kvällskvisten började jag känna mig som en "nåldyna". Då hade de satt en nål i den "friska" foten och jag hade ju redan en spik i den anda och hade blivit stucken flera gånger i armarna. De skulle nu göra en kontrast röntgen på höger ben, som hade svullnat upp och jag hade haft så mycket besvär av. Det gick ganska smärtfritt. Blev ner rullad till Akuten igen och trodde allt var klart. Men efter bara en stund så blev jag återigen hämtad och skulle nu göra ett ultraljud på benet.

Efter några timmar till så fick jag träffa läkaren igen. Då försökte hon förklara för mig vad det var för fel på mitt ben. En glädjande nyhet var att de inte kunde se några proppar eller spår efter det. Att de gjorde ultraljud berodde på att de trodde jag hade haft någon vätskefylld "sak" som hade gått sönder och som man kunde få samma symptom som som jag hade. Men de kunde inte heller hitta några såna spår. Ja då frågade jag vad slutsatsen blev?

Ja det var alltså inget medicinskt, sa hon och det var till medicin akuten jag hade remissen. Frågade då hur jag kunde ha upplevt att de blodförtunnande sprutorna hade hjälp mig? Ja åtminstone första dagen. Men det visste hon inte, sa hon. Men jag tror att jag vet. Jag var väl så desperat vid det tillfället av alla akutbesök och att ingen hittade något, så jag trodde på det som doktorn också misstänkte.  Placeboeffekten eller? Här Ett intressant inlägg i ämnet placebo.

Ja på den vägen är det och det sista hon frågade var om jag hade röntgat knäet någon gång? Givetvis hade jag inte det. Ja mitt knä är fortfarande svullet och gör väldigt ont när jag belastar och även annars. Så nu blir det till att kontakta min husläkare, för vidare utredning. Så summan av kardemumman är, att som jag trodde från början, att det är min kropp som håller på att rämna. Det som gäller nu är, stödstrumpa på och även knästrumpa. Ja varför inte klä in hela kroppen i en stödstrumpa, tänkte jag.

Men nu ska vi vara positiva och jag är så tacksam för allt jobb de lagt ner på mig. Ja snart blir det här novellen till en hel roman. Men nu vill jag tänka på annat ett tag och får försöka att ta det lite lugnt, fast jag ligger liksom inte åt de hållet.

Angående mitt projekt med Gi-metoden som jag skulle påbörja den första april. Ja det visade sig att det var nog ett aprilskämt i alla fall, fast jag sa att det inte var det. Men det blev det.Försöker i alla fall hålla igen

och tänka på vad jag sätter i mig.

Ja det var allt från mitt lilla universum
för stunden

Klippkort på Akuten

Har suttit lite för mycket med armbågarna på bordet, visade det sig, när jag varit hemma och sjukskriven i två månader. Har märkt att den ena armbågen blivit lite konstig och jag har smort och kanske skrapat lite på den sådär disträ då och då.

Har jobbat ikväll och kände att den började ömma och till slut gjorde den riktigt on. Tittade på den och upptäckte att den blåst upp sig som en ballong. Så när jag kom hem så ringde jag och frågade vad det kunde vara. Ja lite tur ska man väl ha ibland, för hon sa att det fanns inte en människa där? Ingen som var sjuk ikväll? Konstigt? Bara jag? Så hon tyckte jag skulle komma dit. Jag bor presis bredvid som tur är nu när det blivit många sjuk besök.

Allt var över på en halv timme. De tömde armbågen på vatten, utan bedövning och nu ska jag äta pennisillin. Jätte tabletter som jag ska ta tre gånger om dagen! i 14 dagar. Det snabbaste läkarbesök jag någonsin varit på. Ja nu är jag så fullproppad av olika mediciner så snart får jag väl ta tabletter för att klara av att ta alla tabletter jag fått. Har hört talas om sånt.

Nä nu får det vara slut på alla krämpor! Det var ju inte sånt jag tänkt skriva om men nu blev det som det blev. Armbågen är mindre och jag slapp sitta 5 timmar på akuten i morgon. Ska jobba sista eftermiddagen den här veckan i morgon och sen är jag ledig och kan ligga hemma och "slicka mina sår".

Sjukbesök hos Doktor "Lill Prosten"

Ja då var det dags igen att beklaga sig. Men plötsligt känns allt ljusare idag. Har haft sån värk i min fot och mitt ben, så i morse ringde jag om en akut tid. Något måste vara fel! De tog mig på allvar och röntgade foten och sen ordnade läkaren att jag ska få komma till Akademiska och göra en större röntgen, Datortomografi Ja vi får se vad det visar. Bra att få klarhet i om det är något fel eller om det kommer att vara såhär i fortsättningoch då får man väl ställa in sig på det i så fall.

Ja man blir alldeles lugn när man får komma till en läkare Ja i alla fall jag. Känner mig trygg och väl omhändertagen av någon som vet och kan allt om  kroppens alla funktioner. Det sitter väl i från barndomen. Jag har aldrig upplevt någon läkarskräck, vad jag minns, som många andra har. Får man sen ett rosa piller ja då blir man ännu lugnare. Jag är klippt och skuren för placeboeffekten. Skulle de ge mig ett socker piller så skulle jag tro att det hjälpte om de sa att det gjorde det. Jag litar helt och fullt på vad en läkare säger Synd bara att olika läkare säger olika saker.

Ska man inte sluta äta semlor snart? Min man kommer hem med semlor var och varannan dag! Börjar tro att han har någon baktanke med det, hummm? Han har gått upp lite i vikt och kanske vill att jag också ska bli lite rundare? Snart ser jag väl ut som en semla. Jag kan nämligen inte säga Nej! Fattar inte det? Finns det hemma, så åker det ner, men finns det inte, så finns det inte.

Känner mig ju redan som en flodhäst i bassängen, när jag går på vattengymnastiken. Tycker det blir jättevågor när jag ska hoppa med knäna upp till hakan. Tänk så lätt det går i vattnet. Men de andra tanter och farbröderna får kallsupar, inte bra. Försöker att göra sakta men det blir ändå stora vågor av någon anledning?

Det här är något som jag också håller på med. Bra för ryggen sägs det. Ett gott råd tjejer, bli inte över 50!